{"id":57,"date":"2022-01-06T15:41:04","date_gmt":"2022-01-06T14:41:04","guid":{"rendered":"https:\/\/morkarla-bigardar.se\/?page_id=57"},"modified":"2022-12-26T12:47:14","modified_gmt":"2022-12-26T11:47:14","slug":"vara-bin","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/morkarla-bigardar.se\/?page_id=57","title":{"rendered":"V\u00e5ra bin"},"content":{"rendered":"
\"V\u00e5ra<\/div>\n
\n
\n
<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Vi har bin av rasen Carnica (Apis mellifera carnica), \u00e4ven kallad krainerbi. <\/p>\n\n\n\n

Carnicabin… Lugna, produktiva och livskraftiga<\/h3>\n\n\n\n

Carnicabiet kommer fr\u00e5n \u00d6stalperna och Balkanomr\u00e5det. Detta omr\u00e5de har stor variation i vegetation och flora. Det finns allt fr\u00e5n milda omr\u00e5den till bergs- och alpzoner. Dessa kontrasterande klimatzoner har format Carnicabiets f\u00f6rm\u00e5ga att, p\u00e5 mycket kort tid, anspassa sig till alla f\u00f6rekommande milj\u00f6er p\u00e5 v\u00e5r jord.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

De delvis mycket karga och h\u00e5rda milj\u00f6betingelserna st\u00e4ller stora krav p\u00e5 Carnicabiets motst\u00e5ndskraft mot sjukdomar samt fr\u00e4mjar sparsamhet och d\u00e4rtill en enorm, explosionsartad utvecklings- och fortplantningsf\u00f6rm\u00e5ga: egenskaper som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att samh\u00e4llena ska kunna utnyttja kortvariga dragk\u00e4llor f\u00f6r sin \u00f6verlevnad.<\/p>\n\n\n\n

Vid 1900-talets b\u00f6rjan exporterades en hel del Carnicabin eller Krainer, som de ocks\u00e5 kallas, till bland annat Sverige. Det var driftiga bihandlare i Krajna och K\u00e4rnten som skickade Carnicasamh\u00e4llen i beh\u00e4ndiga tr\u00e4l\u00e5dor (krainerl\u00e5dor) \u00f6ver hela v\u00e4rlden. J\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tets uppkomst och utbredning bidrog till att detta blev m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

Carnicabina blev snabbt popul\u00e4ra i d\u00e5tidens sv\u00e4rmbiodling. De var lika vitala och \u00f6vervintringsdugliga som de nordtyska hedbina och dessutom var de fromma och l\u00e4tthanterliga. B\u00e5da raserna var sv\u00e4rmvilliga, en egenskap som prisades h\u00f6gt p\u00e5 den tiden. I gamla annonser kan man l\u00e4sa att minst tre sv\u00e4rmar garanterades redan f\u00f6rsta \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n

I takt med den moderna ramkupans utbredning \u00e4ndrades dock snabbt \u00f6nskem\u00e5len om binas egenskaper. Nu var det inte l\u00e4ngre sv\u00e4rmlusten som var intressant, utan man efterfr\u00e5gade tv\u00e4rtom bin som inte gick i sv\u00e4rm d\u00e4rf\u00f6r att man ville ha stora samh\u00e4llen som kunde fylla upp volymen i de nya kuporna och ge stora honungssk\u00f6rdar. De d\u00e5varande producenterna av Carnicabin var inte f\u00f6rberedda p\u00e5 dessa nya krav och Carnican kom att f\u00e5 rykte om sig att vara ett ot\u00e4mjbart sv\u00e4rmbi.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5teruppt\u00e4ckten av Carnicabiet skulle dr\u00f6ja \u00e4nda fram till andra v\u00e4rldskrigets slut. Under tiden hade ett idogt avelsarbete resulterat i Carnicastammar som v\u00e4l svarade upp emot kraven som biodlarna st\u00e4ller idag.<\/p>\n\n\n\n

1990-talet bildades Svenska Carnicagruppen som sedan dess bedrivit avelsarbete med Carnicabin. Regelbundet importeras drottningar fr\u00e5n \u00d6sterrike och Tyskland vars d\u00f6ttrar paras p\u00e5 f\u00f6reningens parnings\u00f6 eller parningsomr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

Varroans intr\u00e4de i Sverige har, liksom f\u00f6r alla honungsbin, haft stora konsekvenser. Bina beh\u00f6ver behandlas mot kvalstret som alla drabbade samh\u00e4lle, och det g\u00f6rs nu f\u00f6rtiden med myrsyra och oxalsyra.<\/p>\n\n\n\n

Fakta om Carnica<\/h2>\n\n\n\n